Att vänta sitt andra barn är annorlunda på många sätt. För det första går tiden betydligt mycket fortare! Tiden räcker inte till att tänka på det hela tiden när man redan har en liten vilding här hemma.
När jag var gravid med Freja tyckte jag att tiden gick såååå långsamt, man längtade hela tiden till nästa steg. All ledig tid gick åt till att längta, känna och planera. Det var en väldigt mysigt tid, det är det nu också såklart. Men att vänta första barnet kommer alltid vara något extra speciellt för mig.
En annan sak som jag även har märkt är annorlunda med andra barnet är folks reaktioner runt om. Självklart har det mestadels varit positiva reaktioner, men inte riktigt den där genuina glädje som det var när vi berättade att vi väntade Freja. Många har svårt att dölja att dom tycker att det är för tidigt och att vi borde ha väntat, och vissa anstränger sig inte ens för att dölja det. Såklart väldigt tråkigt tycker jag och jag har haft svårt att inte känna mig besviken. Samtidigt försöker jag skaka av mig det och tänka att det inte spelar så stor roll. Fast det gör det. Oavsett man vad tycker, så anser jag att man åtminstone kan vara glad för våran och Frejas skull. Det är ändå en väldigt stor händelse i vårat liv.
Jag och Daniel är två vuxna människor, som varit tillsammans i snart åtta år och har en dotter ihop. Jag tror nog att vi är kapabla till att göra ett eget beslut angående när vi vill ha fler barn och helt ärligt så har ingen annan med det att göra. Sedan är det som de flesta vuxna vet inte helt enkelt att tajma in sådant in i minsta detalj.
Vi ser iallafall fram emot det enormt mycket och det ska bli himla spännande. Vad är det för ett litet pyre som ligger i magen? Kommer hon/han vara lik Freja?, samtidigt känner man sig såklart orolig också, mer orolig än när jag väntade Freja faktiskt. Då förstod man inte vad det innebär att ha ett barn. Nu vet jag hur mycket jobb, oro och hur mycket känslor det är första tiden. Jag oroar mig över förlossningen, över hur bebisen mår, hur Freja kommer ta det, om jag kommer älska nästa lika mycket som jag älskar Freja? och om första tiden kommer vara lika jobbig som jag tyckte att den var med Freja.
Men en sak vet jag och det är att bebis är så välkommen och tillsammans kommer vi klara det utmärkt. Har en känsla över att första mötet mellan Freja och hennes syskon kommer vara helt magiskt! Och att våra två barn kommer växa upp och ha väldigt roligt tillsammans ♥
Tänk att vi snart kommer få uppleva det här igen ♥ en nyfödd liten mini-människa!
